Bo Bjelfvenstam till minne (1924 - 2025)

På Sveriges Förenade Filmstudios (SFF) sista styrelsemöte 1990, diskuterades vad vi skulle ha för tema på nästkommande seminarium. Jag frågade om vi inte kunde ha ett om dokumentärfilm och att vi kanske kunde höra med Bo Bjelfvenstam.

Jag fick styrelsens uppdrag att fråga om han kunde tänka sig att ställa upp. Jag kontaktade Bo, framförde mitt ärende och jodå, han tyckte det lät intressant. Vi bokade en tid då jag skulle besöka honom i hans lägenhet på Kommendörsgatan.

Dagen kom då jag träffade honom och han visade sig vara väl förberedd med ett antal filmer som han presenterade för mig. Det som förvånade mig var hans ödmjuka attityd.  - Vad tror du om den här filmen, skulle den passa? - Den här filmen borde finnas med, men kanske är den för lång? - Tror du den här finns i arkivet? - Vad tycker du? – Vilka filmförslag har du?

Jag häpnade. Här satt jag med en av Sveriges främsta dokumentärfilmare, berest som få och vars kunskaper om tredje världens länder var minst sagt gedigna. Och så frågar han mig om vad jag anser, vilka filmer vi skulle visa. Känslan av att han såg mig som en jämlike var svindlande. 

Men det var sådan han var. Bo Bjelfvenstam hade ett genuint intresse för människor. Hans sympatiska framtoning rymde en nyfikenhet som gjorde att man alltid kände sig delaktig, respekterad, sedd.

Så vad vi gjorde den där dagen var att sätta ihop programmet, vilket nog inte var tanken från början. 

På styrelsemötet i februari presenterade jag detta för en överraskad styrelse. Några blev nog lite tagna på sängen. Men man accepterade konceptet.

I mars 1991 genomfördes seminariet under rubriken Dokumentärfilm. Seminariet var välbesökt, deltagarna entusiastiska och Bo Bjelfvenstam var en lysande ciceron.

Det blev också inledningen på ett fortsatt samarbete med Bo. Han trivdes i Filmstudiorörelsens hägn, bland alla filmkunniga människor som på ideell basis visade värdefull film i hela landet. 

Bo kom att hålla i ytterligare sex seminarier hos SFF: Dokumentärfilm; motstånd, protest, uppror (2004), Dom och vi – bilden av främlingen  (2008), Censur - kreativitetens motor (2011), Med staden i huvudrollen (2013), Hot eller löfte – människans relation till tekniken (2014, tillsammans med Jenny Lindberg) och Berlin (2019). 

För min egen del var det alltid stimulerande att träffa Bo. Han var en flitig biobesökare och vi träffades ofta, inte minst på Zita. Alltid hade han tid att prata en stund. Vid ett jubileum i Åkersberga Filmstudio hade vi engagerat honom som föreläsare. Att säga att det blev en succé är ingen överdrift.

 

Mats Sladö
Ordförande i SFF 2004–2014

Lyssna på intervju med Bo

Och för er som vill höra mer om Bo Bjelfvenstams bakgrund kan lyssna på detta samtal mellan Bo och SFF:s Per Eriksson, från 2019.

På FILMARKIVET.SE finns också ett särskilt tema om Bo Bjelfvenstam som innehåller både en längre text och flera korta dokumentärfilmer.

Tema Bo Bjelfvenstam på Filmarkivet.se

Nästa
Nästa

Höganäs filmstudio får kulturpris